Om BÄCKEFORS Bruk
Vårt kontor ligger i den vackra bruksmiljön i Bäckefors. Gamla bruksgatan är kantad med byggnader som varit en del av brukets spännande historia, och de används fortfarande. Bostäder, kontor, vandrarhem och museum döljer sig bakom träfasaderna. Vackra stengrunder från 1700-talet triggar fantasin till ljudet av porlande vatten.
Genom trätunneln som är 510 meter lång leds Teåkerälven förbi de vackra stengrunderna och genom turbinen i kraftverket som byggdes 1947 och ger 600 000 kWh per år. På 1700-och 1800-talet användes kraften från det forsande vatnet till vattenhjul som drev kvarnar, bälgar och hammare. Höjdskillnaden från Marsjön och lugnare flöden nedanför bruket är 22 meter.
Idag bor knappt 700 personer i Bäckefors. Orten växte upp kring bruket som fick sina privilegier 1767 för ett spikbruk. Med sin placering mitt i Dalsland har samhället blivit en viktig knutpunkt och säte för Dalslands sjukhus. Järnväg genom Bäckefors har funnits sedan 1879 och hösten 2018 beslutade regionfullmäktige att Bäckefors ska få tillbaka sina tågstopp längs banan mellan Göteborg och Oslo.
Bäckefors bruk började växa ordentligt 1823 då 36-årige Carl Fredrik Wærn köpte bruket samt Baldersnäs herrgård. Han var viktig för utvecklingen av Dalslands näringsliv. För att förbättra produktionsmetoderna på bruket införde han 1829 Lancashiremetoden med hjälp av smeder och maskiner från England. Han var först i Sverige och frikostig med råd till andra bruk. Flera smeder från Bäckefors arbetade tidvis som instruktörer på bruken runt om i Dalsland.
De engelska smederna tog med sig traditionen att brygga öl på 1800-talet. En tradition som återupptogs för några år sedan av Brukskällan bryggeri, som i liten skala brygger öl och julmust i den gamla smedjan.
Bäckefors bruk var ett av Sveriges största 1855, då det arbetade 367 personer här. Men det var ett tungt att transportera järnet tre mil med häst från Bäckefors till brukets hamn i Upperud, nedanför nuvarande Dalslands konstmuseum. C F Wærn arbetade under många år för att Dalslands kanal skulle byggas för att underlätta leveranserna till Västerhavet och Östersjön. Kanalen byggdes efter hans död och stod klar 1868. Hans son var VD för Kanalbolaget.
Sjunkande stångjärnspriser gjorde att brukets verksamhet koncentrerades till den mekaniska verkstaden och gjuteriet – bland annat tillverkades hästskosöm. De ekonomiska svårigheterna blev allt större och 1882 sålde Familjen Waern bruket. Det blev med tiden flera ägarbyten och produktionen minskade. Hästskosmidet upphörde på 1920-talet, broddtillverkningen på 1960-talet.
Idag är det liv och rörelse kring bruksområdet. Det nordiska förpackningsföretaget Peterson driver här en av sina sex anläggningar och har 100 anställda.
Uppe på kullen ligger den gamla herrgården och smedbostaden, som idag är bostäder och kontor. Kärleksstigen löper längs bergsslänten och från den har en fin utsikt över ruinerna och vägen som slutar uppe vid båtbryggor och badplats för stora och små.
Gamla bruksgatan i Bäckefors på 1910-talet, och det är sig mycket likt idag.
En vacker stengavel på Ankarsmedjan från 1700-talet.
Sista smeden i Bäckefors vid Ankarsmedjan 1919.
Teckning av smedbostaden, Ferdinand Boberg 1921.
Smedbostaden på gamla bruket idag.